Skriva självbiografi – en nära komplett guide
Att skriva en bok är, som du säkert vet, ett projekt som kräver genomtänkta urval. Du behöver bestämma vilka erfarenheter som bär berättelsen och hur materialet ska formas så att läsaren både kan följa och dras med i berättelsen.
Ett memoarprojekt innehåller flera olika arbetsmoment, exempelvis: minnesarbete, research, intervjuer, urval, struktur, skrivande, redigering och bildhantering innan bokproduktion. När momenten genomförs rätt, blir projektet lättare att bli färdigt. Arbetet kan jämföras med att bygga ett hus. En kunnig person kan göra mycket själv, men en professionell och genomarbetad helhet kräver ofta flera olika yrkeskompetenser.
Den här guiden kan du använda när du skriver själv, samarbetar med familjen eller vill anlita en spökskrivare.
1) Börja med att fatta tre beslut
Innan du skapar en kapitelindelning behöver du svara på tre frågor. Leveransen avgör hur mycket arbete som behöver planeras för redigering, rättigheter, bilder, formgivning och produktion.
A) Varför vill du skriva?
Syftet påverkar vilka händelser som ska prioriteras.
B) Vem ska läsa boken?
En bok för de närmaste kan innehålla förklaringar, medan en bok som ska nå en bredare publik behöver ge mer sammanhang.
C) Vad är leveransen?
Bestäm tidigt om målet är:
-
ett råmanus
-
ett redigerat manus
-
en privat/publik bok
Om projektet fortfarande känns svårt att avgränsa kan ett du boka samtal med oss för att hjälpa dig definiera syfte, målgrupp, omfattning och lämplig leverans. Du får en tydligare bild av projektets arbetsmängd innan du fattar beslut om nästa steg.
2) Självbiografi, memoar eller livsberättelse?
Begreppen används på olika sätt, men följande indelning är praktisk när du planerar:
Självbiografi: En självbiografi skildrar vanligtvis en större del av livet och har ofta en tydlig kronologi. Författaren och huvudpersonen är samma person.
Memoar: En memoar kan koncentreras kring en period, ett tema, en relation, en miljö eller en professionell erfarenhet. Den personliga blicken och reflektionen får ofta stor betydelse.
Biografi: En biografi handlar om en person och skrivs av någon annan. Materialet kan bygga på intervjuer, arkiv, brev, fotografier och samtal med personer i huvudpersonens närhet.
Livsberättelse: Livsberättelse är ett bredare begrepp. Det fungerar väl för privata böcker där genrebeteckningen är mindre viktig än uppgiften att bevara en persons erfarenheter och röst.
Du behöver inte låsa genren under den första arbetsveckan. Däremot behöver du så småningom veta om projektet ska omfatta ett helt liv eller ett mer avgränsat stoff. Vi kallar våra böcker memoarer, men resultatet brukar landa i någon form av livsberättelse.
3) Vanliga misstag
Ett hinder är ambitionen att få med allt. Resultatet blir lätt en kronologisk förteckning där viktiga skeenden får samma utrymme som mindre betydelsefulla detaljer.
Gör därför tre listor:
-
Berättelsens kärna: erfarenheter, relationer och beslut som måste finnas med.
-
Viktigt sammanhang: händelser som hjälper läsaren att förstå kärnan.
-
Materialarkiv: intressanta minnen och dokument som kan användas (om de stödjer helheten).
Formulera sedan berättelsens röda tråd i en eller två meningar. Den kan handla om att bygga ett företag genom flera samhällsförändringar, att skapa ett hem i ett nytt land eller att förstå hur ett liv har formats över tre generationer. Den röda tråden hjälper dig att avgöra hur mycket plats varje period ska få. Barndomen behöver exempelvis inte uppta en tredjedel av boken enbart för att den kommer först kronologiskt.
4) Bygg en tidslinje innan du skriver kapitel
En tidslinje ger dig en överblick över materialet. Börja enkelt med årtal eller livsperioder och fyll på med:
-
bostadsorter och hem
-
familjemedlemmar och viktiga relationer
-
utbildning och arbete
-
resor och flyttar
-
avgörande beslut
-
förluster, konflikter och förändringar
-
samhällshändelser som påverkade vardagen
-
fotografier, brev och dokument som hör till perioden
Markera vilka uppgifter som behöver kontrolleras. Det kan gälla årtal, stavningen av namn, platser, befattningar och ordningsföljden mellan olika händelser. Den färdiga boken kan fortfarande berättas tematiskt eller börja mitt i en avgörande scen men tidslinjen ger dig tillgång till dina och andras minnen.
5) Prova att skapa en minnesbank
Minnesarbetet blir mer produktivt när frågorna är konkreta. Arbeta med en livsperiod i taget och skriv korta anteckningar av ett visst moment. Du behöver ännu inte formulera litterär text.
Här har du några frågor du kan börja med för att bygga djup:
-
Vilka människor var närvarande?
-
Vad brukade ni säga till varandra?
-
Vilka vardagsrutiner minns du?
-
Vilket beslut förändrade händelseförloppet?
-
Hur skulle någon annan som var där beskriva samma situation?
Komplettera dina minnen med fotografier, almanackor, brev, dagböcker, betyg, tidningsklipp och offentliga uppgifter om du vill. Samtal med syskon, vänner och tidigare kollegor kan ge nya perspektiv och korrigera tidslinjen. Anteckna källan när en detalj kommer från någon annan. Det underlättar senare faktakontroll.
6) Gör en fungerande kapitelplan
Ett kapitel bör ha en tydlig uppgift. Fråga vad läsaren ska förstå, känna eller veta när kapitlet är slut. Om svaret är oklart kan kapitlet behöva slås samman med ett annat eller delas upp för att besvara frågan.
En preliminär plan med 10–15 kapitel är ofta tillräcklig för att börja skriva. Planen får förändras när materialet utvecklas. Skapa ett arbetsnamn och en kort beskrivning för varje kapitel. En kapitelplan kan innehålla följande fält:
-
arbetsrubrik
-
tidsperiod
-
huvudhändelse
-
personer
-
platser
-
dokument och bilder
-
frågor som återstår
7) När Memoarguiden kan hjälpa:
Om du redan har intervjuer, anteckningar eller ett påbörjat manus kan Memoarguiden göra en materialgenomgång och föreslå struktur, kapitelordning och redaktionell arbetsplan.
8) Panera arbetet som ett projekt
En bok blir sällan klar genom enstaka skrivpass när inspirationen råkar infinna sig. Skapa en realistisk arbetsform.
Bestäm:
-
hur många timmar du kan avsätta varje vecka
-
vilken dag och plats du ska arbeta på
-
vilket kapitel eller vilken uppgift som står näst på tur
-
hur material och versioner ska namnges och sparas
-
vem som får läsa under arbetets gång
-
när du ska utvärdera planen
Dela upp arbetet i olika pass. Minnesinsamling, research, utkast och redigering kräver olika slags koncentration. Ett pass kan därför ha ett avgränsat mål, exempelvis att kontrollera tidslinjen för 1975–1982 eller skriva den första versionen av en scen. Det gör framstegen synliga och minskar risken att du finputsar ett enskilt kapitel medan resten av boken fortfarande saknar form.
9) Såhär kan du börja med texten
Välj det kapitel där materialet känns mest tillgängligt just nu. Du kan skriva inledningen senare när du vet vilken ton och riktning helheten har fått. Försök att fånga följande i varje viktig scen:
-
var och när händelsen utspelar sig
-
vilka som är närvarande
-
vad som faktiskt händer
-
hur du uppfattade situationen då
-
hur du ser på den i dag
-
varför scenen hör hemma i boken
Var konkret när det hjälper läsaren. Ingen kan läsa dina tankar, du måste berätta detaljer. Namnet på en gata och dess karaktär, ett föremål på ett skrivbord och vad det representerar, eller en särskild replik kan göra en miljö tydligare. Detaljerna behöver samtidigt tjäna berättelsen, så välj dem med fingertoppskänsla.
10) Din röst
Din röst formas av ordval, perspektiv, rytm och de detaljer du uppmärksammar.
Försök inte efterlikna någon annan eller skriva utifrån en föreställning om hur en författare ska låta. Ett tips är att utgå från hur du berättar när du känner dig lyssnad på, får tid att tänka och vill göra en erfarenhet levande för någon annan.
Kom ihåg att den person du föreställer dig som mottagare påverkar textens ton.
11) Skriv om svåra och privata händelser
Känsligt material behöver en genomtänkt arbetsordning.
Du kan börja med de delar av livet som känns möjliga att berätta om och lämna de mest krävande kapitlen tills bokens ton och struktur har blivit tydligare, annars riskerar ditt bokprojekt att stagnera.
För varje känslig passage kan du fråga:
-
Varför behöver händelsen finnas med?
-
Vilken detaljnivå behöver läsaren?
-
Behöver någon berörd person få läsa eller kommentera?
-
Ska boken stanna inom familjen eller spridas vidare?
Du kan skriva en fullständig privat version först och senare besluta vad som ska ingå i den bok som delas med andra. Spara versionerna tydligt åtskilda.
När Memoarguiden kan hjälpa:
En intervjuare och redaktör kan hjälpa dig att närma dig svårt material i en ordning som kan skilja mellan nödvändiga och privata detaljer och formulera texten. Vid planerad offentlig utgivning kan projektet kompletteras med faktakontroll och relevant extern rådgivning.
12) Redigering
Nu börjar vi närma oss slutet snart och kommer till den delen där materialet faktist ska omarbetas och förvandlas till en berättelse läsaren har svårt att sluta läsa. Vårt förslag är att redigera i flera omgångar, aldrig allt samtidigt. Arbeta från helhet till detalj.
Omgång 1: Struktur
Omgång 2: Innehåll
Omgång 3: Röst och språk
Omgång 4: Fakta
Omgång 5: Korrektur
Korrekturläs stavning, grammatik, typografi, bildtexter och innehållsförteckning när text och layout närmar sig sitt slutliga skick.
Låt en eller flera läsare bedöma begriplighet och helhet. En anhörig kan vara värdefull för faktakontroll, medan en professionell redaktör kan bedöma struktur, språk och läsupplevelse med större distans.
13) Välj fotografier och dokument
Bilder tillför tidsfärg, information och närhet när de väljs med omsorg. Börja urvalet innan manuset är helt färdigt.
Skapa en bildlista med:
-
filnamn eller nummer
-
ungefärligt årtal
-
personer på bilden
-
plats
-
fotograf eller källa
-
föreslagen bildtext
-
tänkt kapitel
-
status för original och bildkvalitet
Prioritera bilder som tillför något som texten inte redan berättar. Ett vardagsfotografi kan ibland säga mer om en miljö än ett formellt porträtt. Skanna original i tillräcklig kvalitet och spara en orörd version. Bildbearbetning bör göras på kopior. Gamla fotografier kan behöva restaurering, beskärning eller tonal korrigering före tryck.
14) När Memoarguiden kan hjälpa:
Memoarguiden kan planera bildurvalet tillsammans med manus, samordna bildbearbetning och formgivning samt säkerställa att fotografier, dokument och bildtexter fungerar som en del av berättelsen.
15) Från manus till färdig bok
När texten är redigerad återstår flera produktionsbeslut:
-
bokformat och sidantal
-
typografi och kapitelöppningar
-
placering av bilder
-
omslag och eventuell skyddsomslag eller ask
-
pappersval och bindning
-
provtryck
-
antal exemplar
-
leverans och eventuell distribution
Formgivningen behöver utgå från materialets karaktär. En bildrik familjehistoria kräver en annan lösning än en textdriven memoar. Gör alltid en noggrann korrekturomgång i den faktiska boklayouten eftersom radbrytningar, bildplaceringar och sidreferenser förändras under formgivningen.
När Memoarguiden kan hjälpa:
För dig som vill ha ett sammanhållet resultat kan Memoarguiden leda hela processen från intervjuer och manus till redigering, formgivning, tryck och leverans. Projektet får en ansvarig projektledning och ett team som anpassas efter berättelsens behov.
16) Vanliga skäl till att memoarprojekt stannar
1) Projektet är för stort
Avgränsa till en period, ett tema eller en första volym. Skriv vad som ska ingå och vad som lämnas till ett separat arkiv.
2)Materialet saknar struktur
Pausa löptexten och bygg tidslinje, minnesbank och kapitelplan. En veckas strukturarbete kan spara många omskrivningar.
3) Du redigerar för tidigt
Markera passager som behöver bearbetas och fortsätt framåt tills det finns ett helt utkast att bedöma.
4) Andras önskemål tar över
Återvänd till projektets syfte och huvudläsare. Samla familjens eller dina egna nya önskemål i en separat lista och bedöm dem mot bokens röda tråd.
5) De svåraste kapitlen blockerar allt annat
Bygg färdigt de delar som går att arbeta med. När resten av manuset finns på plats blir det lättare att avgöra vilken funktion det svåra materialet ska ha.
6) Ingen äger nästa steg
Skriv alltid in en ansvarig person, en konkret uppgift och ett datum. Det gäller även privata bokprojekt.
7) När är det klokt att ta professionell hjälp?
Professionellt stöd kan vara värdefullt när:
-
projektet har stått stilla under en längre tid
-
materialet främst finns i samtal och minnen
-
flera familjemedlemmar, dokument eller andra källor behöver samordnas
-
berättelsen innehåller känsliga ämnen och svåra avvägningar
-
manuset behöver en tydligare struktur eller en jämnare berättarröst
-
du vill koncentrera dig på att berätta medan någon annan leder arbetet
-
en födelsedag, ett jubileum eller ett annat leveransdatum behöver hållas
-
du vill ge dig själv tiden och upplevelsen att bli intervjuad
-
boken ska få en hög språklig, redaktionell och visuell kvalitet
-
du vill vara trygg med att projektet blir färdigt och professionellt genomfört.
Hjälpen kan avgränsas till intervjuer, struktur, redigering eller formgivning. Den kan också omfatta hela arbetet fram till färdiga böcker.
17) Börja imorgon
Du kan börja i morgon genom att följa instruktionerna ovan, eller skriva en mening om varför boken ska finnas och vem du främst skriver den för. Skapa därefter en tidslinje med tio avgörande händelser. Dessa två dokument ger dig en första ram för projektet.
Om du vill få hjälp att bedöma materialet och välja en arbetsform kan du boka ett inledande samtal med Memoarguiden. Vi går igenom berättelsens omfattning, vad du redan har och vilka kompetenser som kan behövas. Därefter kan du fortsätta själv eller få ett förslag på hur Memoarguiden leder arbetet vidare.
Vanliga frågor om att skriva en bok om sig själv Måste en självbiografi börja med barndomen? Nej. Du kan börja med en avgörande händelse och därefter gå tillbaka till tidigare perioder. Inledningen bör väcka rätt frågor och etablera bokens ton. Behöver jag skriva hela livet i kronologisk ordning? En kronologisk grund är användbar för planeringen. Den färdiga boken kan ordnas tematiskt eller kombinera kronologi med återblickar. Hur får jag fram fler minnen? Använd konkreta frågor, fotografier, brev, almanackor, resor och samtal med personer som var med och försök avgränsa perioder. Hur många kapitel ska en självbiografi ha? Skapa så många kapitel som berättelsens struktur kräver. En preliminär plan med 10–15 kapitel räcker ofta för att påbörja arbetet. Kan jag skriva om människor som fortfarande lever? Du kan beskriva dina egna erfarenheter och ditt perspektiv, men material som berör andra kräver noggranna redaktionella och ibland juridiska överväganden, särskilt vid offentlig spridning. Bedöm varje passage utifrån syfte, faktaunderlag, integritet och planerad distribution och ta professionell rådgivning när det behövs.
Livssamtal
Memoarguiden erbjuder Livssamtalet för dig som vill stanna upp, se tillbaka och samla viktiga delar av ditt liv. Under tre guidade samtal går vi igenom betydelsefulla livsskeden, människor, vägval och erfarenheter – och det du själv vill minnas och bära vidare. Samtalen kan spelas in och ge dig ett samlat material från din livsberättelse. Efteråt väljer du själv vad som ska hända med materialet som du äger till 100%. Inspelningarna kan raderas. Inspelningarna kan även användas som underlag för exempelvis en redigerad ljudberättelse, en personlig profil eller en kortare bok, eller innehåll för din memoar.